Tomat-upphängnings-mojäng!

11 januari, 2018



Jag fortsätter med en resa bakåt i tiden och nu har vi kommit till 2013 då hönsen har flyttat ut och tomaterna har flyttat in till Glädjehuset!  Det är roligt att se tillbaka på vad vi gjorde, hur vi gjorde och här kommer gamla inlägg med mina nya kommentarer. 


2 juli 2013

På önskemål kommer här ett inlägg om mina tomatupphängningsmojänger i Glädjehuset! Denna konstruktion är inte så gammal hemma hos oss, näe kanske typ fyra år blir det nog. Innan använde vi bambupinnar att binda upp tomaterna med och det funkar ju det med… men jag har blivit mycket förtjust i klämmor, snöre och ”snörvinda”. 

 Klämmorna är av plats och egentligen är det engångklämmor. Men vi använder dem om och om igen. jag ha fått mina av svärfar, han beställde storpack, så det räcker även till min lilla tomatodling. Men ska erkännas, i år har jag tiggt till mig några fler för jag har faktiskt fler tomater i Glädjehuset i år! 

På hösten är det lite pyssel att ta loss dem när man (läs jag) egentligen bara vill kasta alla tomatplantor på komposten och förbereda för hönsen. Men man får ta en sak i taget. 

Att fästa klämmorna på snöre är själva poängen med klämmor. Och att snöret hänger i nåt annat…. Vi har tillverkat egna ”snörvindor” av ståltråd och snöre. Finns säkert att köpa men man behöver faktiskt inte vara Einstein för att fixa dessa. Du behöver stark snöre på rulle, ståltråd på rulle, sax och avbitartång.

Vi återanvänder även dessa, plockar bort och rullar ihop till nästa säsong. Några behöver man skölja av men det är ju lätt.

Maken fick tillverka några fler i år då jag har odlat fler tomater. Nu hade vi bara lite tunt ståltråd hemma så kanske att jag måste göra nya av dem nya om ni förstår vad jag menar. De måste ju hålla en hel del tyngd när tomaterna blir stora!
Och så har vi fäst vajrar längsgående i Glädjehuset. Med stora öglor  så att de håller tyngd. Förra året rasade en sida och det var himla pyssel att reda upp, resa tomaterna och få till det på ett bra sätt när tomaterna var stora.

I vajrarna hänger jag upp snörvindan som jag sedan fäster tomaterna vid. Snörvindan ska var sträckt hela tiden för att stötta tomatplantan. En gång i veckan eller mer sällan beroende av behovet rullar man fram mera snöre, fäster nya klämmor och pysslar om plantorna.



Och nu är det dags för mig att bege mig ut till Glädjehuset och göra veckans uppbindning. När jag var och fotade tidigt i morse för att kunna visa i bilder till denna text var det uppenbart att det är dags. Och visst, det fanns även tomatkart att fota! Först ut är Stupice, som förväntat. Kanske hittar jag fler när jag röjer lite idag?

Stupice  
Kulturarvsort från forna Tjeckoslovakien, snabb och tålig frilands- och växthustomat. Tidigt med sina 59 dagar. Söt och saftig, ger bra och är god. Har haft den tidigare och kommer troligen bli en gammal trotjänare hos oss.  


Hoppas jag har förklarat tillräckligt bra för alla som har undrat om tomatupphängningen. 

Ja men på återseende, nu ska jag ut och jobba i Glädjehuset!


Vi har fortfarande samma klämmor, några vindor är utbytta till nya. 

Glädjehuset i september
Jag har tagit makten tillbaka över Glädjehuset!