Möllans salviarabatt inspirerar med Isas bilder!

8 september, 2012
Kategori:


I förra omgångens trädgårdstoppen hälsade Peter Englund på hos Leila Jansro i Möllan. Leila var med i första säsongen men var redan då på väg att flytta till Möllan i Skillinge. Efter det korta inslaget om Möllan och Leilas plantering med salvior blev jag inspirerad och började redan då samla på växter. Eller egentligen massor av frön att så och någon enstaka planta att ta sticklingar från. 

Och för några veckor sedan hittade jag en underbar blogg, Isas Trädgård med bilder från Leilas trädgård! Isa har varit och hälsat på i Möllan, gissa om jag är avis?! Grön av avund… anyway, som jag har letat efter foton på trädgården och simsalabim, Isa har tagit en massa foton och jag får låna! 🙂 

Jag kommer apa efter tanken och göra en stäppsalviarabatt i forna knölklockerabatten. Leilas är vacker, otroligt fin men kanske lite för ”girlie” för att passa här. Vi får se. Eftersom jag har inte haft full koll på vad hon hade i sina vackra salviarabatter så blev det en egen lista på vad jag ville kombinera men ändå få samma känsla. Och som vanligt gärna med något ätbart 😉

Hos mig blir det då frösådda plantor av olika stäppsalvior och kryddsalvior, isop, grekisk oregano och stenkyndel. Har även sått frön nu i juli för att kunna utöka rabatten senare i höst: sandmalört, lammöron, kattmynta, drakmynta, stenkyndel och vinterkyndel.

Plantor som jag har grävt upp eller förökat genom sticklingar från befintliga växter är tre olika malört, kryddsalvia, citronmeliss, lammöron och drakmynta. Jag har faktiskt också köpt några plantor, det är svårt att få ihop det annars; två olika stäppsalvior, vit isop och jungfruhirs! 

Kärt barn har många namn?

Jag är något förvirrad vad gäller namnen Stäppsalvia, Skogssalvia och Honungssalvia. Här hittade jag vackra bilder på Salviafloden i Enköpingsparken men även följande info:
”Linné, som först beskrev stäppsalvian, hade kanske inte riktig koll på exakt hur den växte i större delen av sitt utbredningsområde, och kallade den Salvia nemorosa vilket betyder ”salvian som växer i lundar”.  Kanske berodde det på att namnet ängssalvia var upptaget av den större arten Salvia pratensis, som man också sällsynt kan hitta i det svenska odlingslandskapet. Dessa arter kan korsa sig med varandra och Linné beskrev korsningen som arten Salvia sylvestris, skogssalvia.
Numera finns indikationer från vetenskapligt håll att det hybridkomplex vi kallar stäppsalvia, numera ska gå under namnet S. sylvestris, och i handeln förekommer nu bägge namnvarianterna jämsides. I praktiken är alltså S. sylvestris samma sak som S. nemorosa och vi kan fortsätta att kalla den stäppsalvia. Kanhända kommer S. sylvestris att ta över som benämning i framtiden. Ibland ser man också namnet honungssalvia, S. x superba, men detta är alltså också bara ett annat namn för samma sak.”

Jag hoppas verkligen man börjar använda ett namn för tydlighetens skull. Jag använder det som står på fröpåsarna eller växtetiketten. T ex, så har jag ju sått massor av Honungssalvia som enligt ovan är stäppsalvia…? utan namn…? Ja ja, vi får se. 

Min rabatt blir kanske mer en ”örtafors” än en renodlad stäppsalviarabatt med tanke på alla örter; två sorters kryddsalvia, de olika malörten, isopen, stenkyndeln, grekisk oregano och citronmelissen. Vissa plantor är fortfarande väldigt små… så det där vackra, blommande underverket blir nog först till nästa år när alla växter har vuxit till sig. 

Men det blir härligt att höstgräva och planera inför nästa säsong. Ska nog passa på att planera med vårlökar på samma gång;-)

Ha det gott!


Harvest Monday, September 17th, 2012 - Ofrivillig skörd
Nu plockas det...