Utvärdering av ”Tomàquets de penjar”

Denna ”evighetstomat” kommer jag absolut så igen. Denna gång inte bara för avgöra om den fungerar eller är ätbar för det vet jag ju nu. Den är god och saftig fortfarande i December, det vill säga att den duger även som ”färsk” tomat i sallad eller som tillbehör. Man är inte tvungen att gömma den i maten eller använda den som mat-tomat. Kanske att det blir så senare eller rättare sagt i början av året, i februari är den nog inte lika fin. Eftersom jag bara hade en planta så räckte inte tomaterna längre än så här.

Tomaten är ganska mycket större än mina Principe Borghese, denna är mellanstor till normalstor tomat. Mina Tomàquets de penjar har vägt från 6o gram och uppåt, den största 90 gram. De är tjockskaliga som andra vintertomater från Medelhavet, så kallade piennolo-tomater men jag upplever att dessa är sötare och smakrikare. Kan också vara ett önsketänkande! 😉 Dock har den inte de klassiska ”piennolosarnas” form och är ljusare i färgen.

Till kommande tomatodling ska det prövas fler vintertomater samt så ska jag odla denna Tomàquets de penjar på flera olika sätt. Utmana lite… Dock ska jag så denna senare än de andra tomaterna, i slutet av april räcker gott och väl!