Odla bönor – klimatsmart mat!

31 mars, 2019

Fyra goda skäl till att vi borde odla mer bönor är att de är bra för klimatet, bra för hälsan, bra för jorden och bönor är allsidiga och användbara. I olika grad påverkar dessa fyra kategorier min odling om varför jag odlar baljväxter.

Det är bra för klimatet

Jämfört med animaliska proteinrika livsmedel är baljväxter ett klimatsmart alternativ. Baljväxters höga proteininnehåll möjliggör dem som ett bra alternativ för att komplettera eller byta ut protein från animaliska livsmedel. Eftersom baljväxter kan via sina rötter binda kvävgas i stor utsträckning och omvandla den till näring behöver de mindre gödsel än många andra grödor som man till exempel odlar för att ge djur foder. Alltså, för att producera lika mycket protein av baljväxter vs kött behövs det  mindre resurser för baljväxter. 

De allra flesta baljväxter går bra att torka utan att tappa smak eller näringsinnehåll vilket också är bra ur ett klimatperspektiv. Ja även utifrån platsperspektiv då det tar relativt liten plats som torkade.

28 Juli 2018: Skördar bondbönor samtidigt som jag vattnar i köksträdgården. Det är dags att planera in nya grönsaker på bondbönornas plats.

Det är bra för hälsan

Baljväxter är rena hälsokosten, de innehåller proteiner, kolhydrater, fibrer, järn, zink, magnesium, kalium, alla b-vitaminer (utom B12), lite fett. Det sägs att bönor och ärter hjälper till att stabilisera blodsocker och reducera risker för diabetes. I medelhavsländerna och Asien är det lägre förekomst av hjärt-kärlsjukdomar och tros bero på kosten som är rik på bönor, linser och kikärter. Bönorna innehåller också polyfenoler, ett ämne som ger extra skjuts till fettförbränningen i levern och de hämmar även nybildningen av fettceller. Generellt sätt ger baljväxter mycket protein men utan de fettbildande ämnena som finns i kött.

13 maj 2018: Idag sår jag olika sorter buskbönor, detta är en sort som heter Snow cap och används främst som kokböna. Jag sår i pluggbrätten för utsättning i köksträdgården om några veckor.

Det är bra för jorden

Det här är nog största anledningen till att jag odlar bönor och ärtor förutom att jag tycker om att äta dem. Baljväxter som bönor tillhör, tillsammans med ärtor samarbetar med mikroorganismer i jorden. De har förmågan att i symbios med jordbakterier omvandla luftens kvävgas till kväveföreningar och producera sitt eget kväve. Det i sin tur minskar behovet av gödsling och baljväxterna gödslar med näring i jorden till efterkommande grödor. Din jord mår bra av att du odlar baljväxter och du skapar ett gynnande mikroklimat i jorden. Du odlar och vårdar din jord genom att odla baljväxter!

Min favoritböna Rocquencourt som är en fransk vaxböna. Den klarar blött och svalt väder bättre än de flesta vaxbönor och levererar väl hemma hos oss. Här sparad till utsäde.

Det är ett allsidigt livsmedel

Du kan verkligen variera din kost med bönor och ärter. De godaste humus och röror som vi kan skapa med bönor och ärtor är många, låt dig gärna inspireras av medelhavsköket som skapar goda ting. Alltifrån falafel som vardagslyx till grytor med bönor, olika härliga sallader till en het salsa. Hemma hos oss äter vi bönor periodvis, märkligt nog. Jag vet inte riktigt vad det beror på men vissa veckor finns det inte på matbordet medan andra veckor så har jag humus på frukostmackan, bönsallad till lunch och en chiliconcarne till middag på en och samma dag. Vi är allätare och äter en blandad kost.

Sorter?

Det finns många olika sorters bönor att odla. Buskbönor och störbönor skiljs genom höjden på dem, buskbönorna är buskiga och ca. 30-40 cm höga medan störbönorna kan bli 2 meter höga. Det finns också olika sorter så som kokbönor, brytbönor, vaxbönor och skärbönor.

Hittade en ganska enkel förklaring hos Nord Gen om de olika sorterna: 

Brytbönor:   smala, trinda eller platta, gröna eller purpurfärgade baljor som kokas omogna och hela.
Skärböna:   långa, breda, platta baljor, kokas omogna eller med små tidigt utvecklade frö.
Vaxböna:   smala, trinda eller platta, gula eller vita baljor, kokas omogna.
Kokböna:   mogna och torkade frön används efter kokning. Grupperas ofta efter fröskalens färg – brun, röd kidney, spräcklig, svart, vit.

Förutom det har vi även blomsterböna och sist men inte minst favoriten bondbönan.

Jag har några favoriter som jag odlar varje år och sedan allt som oftast olika nykomlingar och återvändare. Ibland gör jag ett uppehåll med någon sort och sen kommer den tillbaka igen. Återkommer snart med årets bönlista men så länge kan man glutta på de gamla. 

Baljväxtens år 2016

Bönlistan 2013

Bönplanering 2012

Att tänka på?

Bönor gillar inte kyla och fröet gror inte om det är för kallt. Jorden behöver vara uppvärmd till minst 12°C, helst 16°C för att minimera att de ruttnar bort. Jag brukar så bönor i pluggbrätten i skyddat läge i odlingstunneln för att sedan plantera ut när jorden är tillräckligt varm. Bondbönor klarar sig betydligt bättre mot kyligt väder och jag brukar starta tidigt med den. 

Yes, snart tillbaka med årets sortlista!

/Johnna a.k.a Bondjäntan

Månadens tomatvän: Sanya Falkenstrand
Bokashi, Biokol och Bakterier