En skogsmulles dubbelliv

Du borde bli mer personlig. Bloggen måste spegla mer av dig. ”Berätta något om dig själv! Dina läsare vill veta vem du är. ” Min mediacoach har talat. Fine tänker jag, men vill de verkligen det? Vill ni det? Okej, men det ni kommer möta är en person med ett dubbelliv. Välkommen hem till mig för en sneakpeak!

Näe, är det verkligen du som bor här? Förvåning är en rätt vanlig reaktion när någon kliver in här för första gången. ”Jag trodde att det skulle vara mer…liksom lantligt.”

”Skog till bord” det antyder kanske något om stugan i  gläntan. Men så är det inte. Eller så är det på ett sätt, men inte bara. Både P och jag arbetar med saker som man kan betrakta som basic. Det är mycket jord under naglarna, mossa i håret, barr, gödsel, skörd, jakt, hundar, barn, öppna eldar och matlagning. Vi befinner oss i början av kedjan på ett sätt och väldigt mycket i slutet på ett annat.

Jag satt och förhörde en läxa häromdagen. Jag och ett av barnen läste om olika sorters samhällen genom tiderna från de tidiga nomaderna med samlare och jägare via de första jordbrukarna och fram till dagens mediasamhälle.

Lilla E skrattade och konstaterade nöjd att vi liksom passar in på flera ställen genom historien. Idag eller för flera miljoner år sedan. Vi skulle klara oss både här och där. Jägare, odlare och mediamänniskor på en och samma gång.

Och så är det. Jag vill ha både och. Både nu och då. Både jord och Marimekko. Jag vill både kunna självhushålla och ha koll på senaste mattrenden. Jag vill kunna stycka en älg och njuta av maten på en stjärnkrog. Lika mycket som jag uppskattar ett par timmar alldeles ensam i en lite höstdyster skog älskar jag att vandra runt på moderna museet. Natur och kultur är ingen motsättning. Man måste väl inte välja eller?

Och visst är mat en länk som binder samman och förenar. Olika perioder, olika kulturer och olika sätt att leva. Maten finns alltid där, aktuell och central oavsett var vi befinner oss och vilka livsval vi gör i övrigt.

Jag tänker att det går finfint att ha flera sidor och att det snarare kan ge balans än splittra. Dessutom tror jag att det gäller de allra flesta. Att ingen är bara på ett sätt utan har olika delar i sin personlighet mer eller mindre tydliga. Hursomhelst så är jag nöjd med mitt dubbelliv precis så som det är.  Och ni är hjärtligt välkomna att titta in! Hälsar Kat : )