Hirams berömda svartvinbärssylt

Ni känner väl Hiram? Åh ja, suckar någon lyckligt med ett gårdagens skimmer i blicken. Hiram, vem då? Säger ni andra. Låt mig berätta. Det finns några matskribenter som lockat fram särskilt stort matintresse hos många och hon är en. Här får ni lite historia och receptet på hennes mycket berömda svartvinbärssylt. Missa inte det!

”Hiram” var signaturen för Märit Huldt. Kokboksförfattare och Svenska dagbladets matskribent under 25 år. Uppgiften utfördes med humor, stor matkärlek och en hälsosamt slarvig inställning. Jag var ju alldeles för liten för att själv stå vid spisen, men jag minns hennes underbara teckningar och min mamma som satt vid den prassliga morgontidningen och läste förnöjt småskrattade.

Matfoto var inte aktuellt. Hiram illustrerade själv med pennan. Underfundiga teckningar, lite klottriga och ljuvliga. Tillhör ni dem som är inne på 60- eller 70-tal måste ni leta efter hennes böcker och kika. Det här är en tidsspegel både i text och bild.

Och jag känner henne, eller så känns det. Hon är en av dem som ovetandes väglett mig rakt in i matens värld. Men inte var det de seriösa, välskrivna recepten som lockade mig. Inte de exakta måtten och de precisa tipsen. Hon kunde vara lite slarvig. Höfta en smula, glömma en ingrediens och säkert var inspiration en betydligt viktigare ledstjärna än exakt själlös information.

Så många gånger har jag bläddrat genom hennes böcker och varje gång slagit igen pärmarna för att stega ut i köket med lust att laga. Och mod att kreera nytt, för egentligen har jag inte lagat mig genom så många av hennes ursprungliga recept.

Jag vet att Hiram var före sin tid och att hon ofta använde råvaror som ingen riktigt kände till.  Alligatorpäron står det till exempel. En exotisk nyhet då, men idag är avokado  ingen sensation. Många av recepten är helt enkelt mer historia än dagsaktuella. Men stämningen! Den ska man inte missa.

Och så finns guldkornen, recepten som håller måttet nu och säkert i 100 år till. Ett av dem är hennes berömda svartvinbärssylt. Den som har ett kilo svarta vinbär i sin närhet uppmanas härmed att testa. Det här är en verklig höjdare.

Ni kommer att titta på mängden vatten och socker för att tveka och undra, kan det verkligen stämma? Svaret är ja, det stämmer. Såhär ska det vara. Det finns en uppsjö varianter på den här svartvinbärssylten, men testa originalet så förstår ni varför den är så älskad. Det händer något med bärens arom och den är helt enkelt underbar.

Vi äter svartvinbärssylten i morgonfilen, på gröten, på rostat bröd och till efterrätt med tjock yoghurt och något kaksmuligt. Och vem har sagt att lingonsylt är det enda som passar till olika kötträtter? Prova svartvinbärssylt, särskilt till vilt. En klick bredvid viltfärsbiffar och potatismos eller en liten sked i grytan och i såsen. Ljuvligt.

Sylten verkar mycket lös när den slevas upp i burkar men den sätter sig. Och viktigt är att satsen inte fungerar att dubbla. Vill man göra mycket måste det ske i omgångar. Receptet på svartvinbärssylt kan man hitta i ”Hirams andra kokbok”, den röda.

Hirams berömda svartvinbärssylt

• 1 kg svarta vinbär
• 1 liter vatten
• 2 kg socker

Gör såhär

1. Repa och rensa vinbären. Koka bären med vattnet 15 minuter.
2. Lyft av grytan och rör i sockret. Rör tills sockret smält. Sleva upp sylten i väl rengjorda, heta glasburkar.
3. ”Färdigt! Enkelt, lätt avklarat – underbart gott!” Så avslutar Hiram sitt syltrecept och jag kan bara hålla med.

 

Så gärna vill jag prata mat och har du en fråga, en synpunkt, en matidé eller ett tips att dela så gör gärna det. Kommentarsfältet är ditt! Jag finns här och svarar direkt! Hälsar Kat : )