Schalottenlök – Nu sår vi!

Schalottenlök – Äntligen dags att så. Den står bland topp tre på min måste-ha-lista till lotten. Välkommen in i köket!

Åh är vi där nu? P suckar, sopar och ser precis som jag fram mot skörd, men inte lika mycket mot jord i hela köket. Och överallt. Så många försådder och omplanteringar det blir. Mer för varje år nu när jag utökar mina gränser med gerillaodling i kanterna av min lottrektangel.

Är det värt jobbet? Tveklöst! Ingenting smakar som nyskördat och ingen som inte odlar själv fattar hur många varianter det finns av varje gröda. Min schalottenlök är ett lysande exempel.

Jag sår en sort som heter Zebrune. Det är en schalott, men jag vet att den förtalas som falsk precis som all bananschalott. Det vill säga schalottenlökar som sätts från frö och växer upp som enskilda lökar istället för i kluster. Lökarna är avlånga och blir lite större än andra sorter.

Mig passar den perfekt. Jag upplever inte att den förlorar i smak utan har den fina nästan lite parfymerade smaktonen. Den saknar eggen i smakskärpan och fungerar att finhackas eller skivas tunt och ätas rå. Och den är makalös som långbakad, gyllenbrynt. Det vill säga varsamt tillagad på relativt låg värme under lång tid. Recept på det har du här.

Men än handlar det om sådd och såhär gör jag. Ett rejält pluggbrätte med 96 celler fylls med jord. Brättet ställs i badkaret med några cm vatten tills jorden är fuktad.  I varje cell pluttar jag ner 4 – 5 fröer i små kluster. Plast över brättet. Och sedan stundar väntan.

Efter någon vecka syns yttepyttesmå strån sticka upp. Nu ska det till växtbelysning och lökstråna ser allt stadigare ut. Tre till fyra gånger under de närmaste veckorna klipper jag blasten några cm.

Är våren kall får de stanna inne och då behövs näring. Blir det varmare får de bo i kallväxthuset under täckväv tills det är absolut säkert att frostnätterna är förbi. Lökarna klarar lite kyla, men jag vill inte att de ska inbilla sig att det är vinter eftersom de då kommer att sätta frö istället för att utveckla lökar. Löken är tvåårig. Lök år ett – blomstängel och frösättning år två. Ja, en riktigt kall period när de grott kan helt enkelt uppfattas som en vinter.

När våren äntligen greppat sig fast planteras de ut. Fortfarande i kluster. Sedan är det bara att vrida loss lökarna en och en från gruppen allt efter kökets önskemål.

Vill du inte alls odla utan laga mat kan du kolla på lökpajen vid länken här . Vill du göra pannbiff med lök kikar du här och för den vetgiriga finns allt om att pickla, rosta och finhacka i inlägget här. Allt gott! Hälsar Kat : )