Jag är alldeles för tidig, men kan inte släppa tanken. Jag har fått sättpotatis på hjärnan. Och det beror på tomaterna. Förvirrat? Inte alls. Välkommen in i odlarköket!
Jag är barnsligt road. En hel rad med stora pumpor väntar på skafferihyllan. Och nu är det dags. Klyver en och se där en fin samling med mörkt gröna frön mot det orangea. Nakenfröpumpan Olga levererar. Välkommen in i köket!
Banne mig nu börjar det! Jag sitter och bläddrar bland fröpåsarna. För tidigt, eller inte? Svar: inte. Därute ligger lotterna startklara i vilande väntan. Jag riggar växtlampor och ser framför mig förra sommarens grönskande bäddar. Och i år är ni bjudna på festen! Välkommen till lotten!
Jag älskar kål! Och det hade jag faktiskt ingen aning om. Eller kål har alltid varit okej, men nu med egenodlad har den blivit en favorit. Flera sorter av storlek gigantum trängs i bäddarna och jag får såga av stockarna när de ska skördas. Utan att veta det gjorde jag något rätt. Jag odlar direkt i höga bäddar av ensilage. Välkommen till lotten!
Sparrisklicket! Har ni hört det? Ljudet när man bryter en sparris direkt ur bädden. Och smaken precis där och då, lite söt, frisk och grön. Smaken av vår. Så enkelt att göra något gott av det redan optimalt goda med en minimal insats. Välkommen in i köket!
Gammalpotatis, visst förstår ni? Förra årets alltså, inte gammal. Tänkte ge den en ärlig chans nu när färskpotatisen gjort premiär. 1 500 kr kilot! Skulle inte tro det. Nej, nu gör vi vår av den som finns kvar från i fjol. Välkommen in i köket!
