Här pulsade vi med en misströstansrynka i pannan för bara någon vecka sedan och nu är explosionen här. Man får kisa för sol och illande gröna blad. Ogräsprimörernas tid är kommen. Vi frossar i ogräspaj och nässelsoppa. Välkommen in i köket!
Jag krafsar lite bland fjolårslöven och där…bländande grönt. Kirskålsgrönt! Späda, nyfödda och så efterlängtade. Just nu är varje blad en skatt. Sedan kommer andra tider, men vem bryr sig när man bjuds ren vårenergi till lunch. Inte jag. Inte än. Välkommen in i köket!
Pasta är en vän att lita på. Klarar det mesta. Att värma upp frusna vintersjälar i sällskap av en mustig köttfärssås. Att pigga upp efter en lång arbetsdag. Att vara räddaren i nöden flankerad av tomatsås när kassan tryter. Pastan är flexibel och anpassar sig genast efter omständigheterna. Nu vill vi ut. Maten ska vara snabb och lätt. Vips ställer pastan upp med ett gäng primörer vid sin sida.
Jag är skamlöst lokal i min väderuppdatering. Och här är det bara sol, sol och varmt. Nu och i flera dagar framåt. Grillväder utan tvekan. Jag har en bit älgkalvbiff sparad just för idag. Där har den legat och jag har hela tiden vetat att: en dag i maj. När de första primörerna dyker upp och man efter ett par timmar ute känner att det hettar i kinderna av en rejäl soldos, då! Och då är idag!
Sköna Maj välkommen! Och det måste firas. Vi lagar till en manifestation i tre steg. En vårmeny. Varje rätt har ett eller flera vildfångade eller skogssamlade inslag, men de går att byta mot tama varianter. Det vi vill åt är vårkänslan. Vad det blir? Välkommen att följa med in så får du se!
Jag gillar paj. För att det är gott men också för att det är rätt praktiskt. Den kan stå en stund utan att förfalla. Funkar att ha med som matsäck och är en av de där bufférätterna som alltid går hem. Särskilt kul är att fylla den med ogräs. Det sätter igång samtal och vips har man en middagssnackis som höjer stämningen. Dessutom är det snyggt. Här kommer 7 tips för att lyckas.
Jag är en odlare. Oftast med jordiga fingrar. Gillar ute, gillar att skörda. Nu står jag böjd över mina sådder och gläds ofattbart mycket åt varje minilitet grönt hjärtblad som visar sig. Men lite tokigt är det. För bara några meter från mina fötter växer en hel matta redan skördeklar. Kirskålen har vaknat. Och vet ni att den är en delikatess. På riktigt. Lite som en blandning av spenat och mild kål. Ni bara måste prova.
