Gravad lax är påsk. Och jul. Och midsommar. Festlig helgmat helt enkelt. För enkelt är det. Några få ingredienser och en tidsmässig insats på kanske tio minuter. Sedan sköter den sig själv. En välkommen egenskap när det är mycket att fixa ändå.
Jag började hojta om korvfestival redan igår. Klart att ni ska gå! Lördag och söndag NackaStrandMässan i Stockholm. Korvakademien, LRF och Sveriges bryggerier bjuder in. Låter lovande. Och här kommer trösten till alla oss som inte är inom räckhåll. Vi festar själva! Kolla in menyn som festivalen får kämpa för att matcha!
Överallt är den med. Slå upp en kokbok och möt den om och omigen på sida efter sida. Till vilt, till fisk och till allt. Men hur väl känner vi varandra egentligen? Löken är något så vardaglig att vi tar den för givet. Men det är en relation att jobba på. Den kan bli bättre och här kommer några tips.
Tusen gånger har jag sagt det. Vi är mitt i råvarornas istid. Men så grävde jag i förråden och tänkte om. Mer färg och kraft än såhär vet jag inte. Boosta med energi och kicka igång våren. Här kommer en spark i baken av lagrade grödor. Till detta serveras fågelsång och späda små snödroppar.
Jag och min lillebror hade en lista.: Lustmat och uschmat. Gissa var brysselkålen hamnade? Och så är det, många har svårt för kål. Det är beskan som får oss att rygga. Man det är faktiskt en fråga om balans. Ge brysselkålen rätt smaksällskap och du kommer älska den.
Löpsedlarna har lovat sol i helgen och det var såhär nära att jag dammade av grillen. Dumt egentligen att bara grilla vår och sommar, men nu står den där inpackad längst bak i förrådet. Vi får se, nästa helg kanske. Till dess kör vi grillsmak på kryddsmöret.
De där riktigt bra recepten som man får till sig ibland. Inte ofta, men när…åh vilken lycka! Och här är ett av dem. En liten krämig klick. Len som silke med en distinkt, men mild smak av Västerbottenost. Ser inte mycket ut, men fasen vad gott!
Lättfixat och snabbmatsartat på temat närproducerat. och nyttigt. Möjligt? Absolut! Hör här, vitlöksfräst viltkött, coleslaw med egen majonnäs och picklad rödlök. Allt virat i en varm tortillia. Det är bara att hänga med!
Gyllenbrynt, frasig och doftande med en generös driva ost över sig och kanske lite färska örter. Eller pesto! Ja, pesto kan det definitivt bli. Vad jag pratar om? Gnocchi såklart!
Potatisen, knölen som klarar ett förvandlingsnummer. Hepp, än det ena än det andra. Från mjukt gräddigt mos till någon frasigt, lite knaprigt. Idag blir det enkelt men med lite exklusiv känsla. Följ med och möt ett par av tusenkonstnärens skepnader.
