Jag har gått några ronder för den här kålen. Den är eftertraktad. Det var jag mot sniglarna. Sedan gick jag ett par matcher mot kålmalen. Och kålfjärilen, den ljuva förrädaren. För att inte tala om fåglarna som arbetat hårt för att försvaga min höger. Men bom, bang, knockout! Jag segrade!
Jag skördar vitlök. Stora fina lökar med en helt annan arom än de som skördats för månader sedan och fraktats över halva jorden. Vitlök kan verkligen förgylla maten. Som ett litet sting eller som ett milt, aromatisk tillbehör. Allt beror på hur man behandlar den.
Helgad åt Afrodite och ett säkert sätt att mota bort onda andar. Det bor mycket kraft i de små aromatiska timjanbarren, men jag är så nöjd med det lilla. Ett par kvistar i grytan räcker långt. Följ med på en timjansession i köksregionerna.
Slår man upp chutney får man veta att det är ett syltliknande tillbehör till mat. Oftast till indiska rätter. Jag tänker fruktigt, syrligt, hett, sött och kryddigt. Och jag gillar det, men ibland vill man inte ha det för kryddigt utan mer neutralt. Jag gör en enkel chutney på bara fyra ingredienser.
Egentligen säger jag: ”Blanda inte för mycket. Det enkla är bäst.” Men så händer det. Jag går loss på lotten och plockar som en vilde. Det ena efter det andra. Väl hemma drar jag fram hjortkött och köttkvarn och så står jag där med ett oändligt antal ingredienser och kliar mig i huvudet. Här gäller det att hitta en samlande idé. Och det gjorde jag. Följ med på en matorgie i egenskördat.
Jag tillhör de lyckliga. De som har en vitlöksskörd att bärga. 100 klyftor satta och hundra fina lökar att plocka upp. Vi äter och äter. Sen kör jag på skrytvarianten och flätar för ätbart bling i köket. Det blir dessutom en fläta till som present när jag blir bortbjuden och en till…. Känner mig rik! Fläta vitlök är lätt. Vill du veta hur så visar jag processen här, steg för steg.
Det är likadant varje gång. Vi konstaterar att den är bäst. Blåbärspajen som hängt med genom hela mitt vuxna liv. När vi tillsammans planerar olika måltider, fest eller vardag så hamnar vi ofta där. Till dessert blir det Ninis paj, eller hur?!
Blåprickigt. Hela skogen är full av bär och vi skördar. Men det gäller att hålla i sig och inte tappa huvudet. Allt ska ju rensas sedan. Med en bärplockare går det snabbt att samla stora mängder, men att rensa tar tid. Jag har testat olika metoder för att snabba på arbetet och här är resultatet. Ta chansen och bli effektiv i blåbärsskogen!
Sommaren är inte kort. Spendera den tillsammans med en rotselleri och den sträcker sig över ett halvår. Först i fantasin, följd av sådd, omvårdnad, avhärdning, grundgödsling utplantering och nu skörd. Här står vi nu tillsammans vid min köksbänk. Och kära du, jag älskar dig!
Det drar lite, långt bak i kinderna. En liten grimas. Syrligt och gott. Sommarsmaker som röda vinbär, krusbär och rabarber. Från buskarna plockar jag i mig utan att tveka, men när de ska serveras vid bordet behövs något som mildrar. En kräm kanske? En kallvispad vaniljkräm. Fluffigt luftlätt och prickig av de svarta vaniljkornen. Japp så får det bli!
